Inspiration

Svenska 8.000+ historien:
47 år men bara 10 man!

av A. Lennart Julin

Den svenska 8.000-historiens två största: Den förste Lennart Hedmark – här i coachrollen – och den ”meste” Henrik Dagård. De två är dessutom vår enda internationella (EM/VM/OS) medaljörer efter 1950. (foto: Deca Text & Bild)

Traditionellt ”syntes” tiokampen bara i de stora mästerskapen, där dock vinnarna å andra sidan regelmässigt hyllades i media som ”världens bästa idrottsmän”. Idag är bilden litet mer uppmjukad men fortfarande är det egentligen bara i mästerskapen som tiokamparna får uppträda i den breda uppmärksamhetens strålkastarljus.

Sverige hade en lysande start när grenen OS-debuterade i Stockholm 1912 genom att Hugo Wieslander, Charles Lomberg och Gösse Holmér tog placeringarna närmast bakom USA:s suveräne Jim Thorpe. (Thorpe blev något år senare diskad p g a brott mot amatörreglerna men återupprättades postumt 1983.)

Sverige fortsatte att hävda sig väl: Ända fram t o m 1952 hade vi – med ett enda undantag (1932) – alltid minst en svensk på topp-8 i OS-tiokamperna och det blev medalj på alla fyra EM mellan 1934 och 1950. Men sedan bröts traditionen och det skulle dröja till slutet av 1960-talet innan Sverige återigen hade en tiokampare kapabel att hävda sig i de internationella mästerskapen.

Den som bröt det negativa mönstret var Lennart Hedmark och det var egentligen ”inte meningen”. Lennart sågs nämligen primärt som vår ledande spjuttalang: Han vann senior-SM redan som 19-åring 1963 (och vann även de två följande åren) och som 20-åring blev han andre svensk att passera 80m-gränsen.

Omslaget på förbundstidningen Friidrott nr 6/1973.

Men återkommande problem med armbågen hade redan fått honom att parallellt köra en del tiokamp och efter en rejäl smäll sommaren 1967 blev i stället mångkampen prioriteten. Det gav omedelbar utdelning: Redan ett år senare kom Lennart 11:a på OS och sedan följde ytterligare två OS (som bäst 8:a 1976) och tre EM (som bäst 2:a 1971).

Det var också vid EM i Helsingfors 1971 som han med 8.054 p blev förste svensk att passera ”dröm-8”. Fast just det påståendet är en efterkonstruktion eftersom det var en helt annan poängtabell som gällde då. Och på den tabellen hade det drömgränsgenombrottet skett redan ett år tidigare när Lennart gjorde 8.011 p vid en tävling på Stockholms Stadion den 11-12 juli.

Poängtabellbytet genomfördes 1985 och i alla sammanställningar och resonemang nedan är samtliga prestationer före bytet omräknade till den nu gällande tabellen för att möjliggöra någorlunda meningsfulla jämförelser med dagens verklighet.

Olika spjut

Det man också bör ha i viss åtanke är att 1986 ändrades specifikationerna för spjutet vilket reducerade kastlängderna. Det ger alltså en fördel för äldre mångkampare men samtidigt skall man väga in att det bara är en tiondel av mångkampen som berörs. Så det vore fel att i en sådan här analys blunda för dessa prestationer, i stället har dessa poängsummor markerats med en asterisk (*).

För 1976 års OS-fyra Raimo Pihl var det ”gamla” spjutet som gällde.
(Från tidningen Friidrott nr 10/1976.)

En sista faktor att vara medveten om i en analys över en så här lång tidsperiod – nästan ett halvt sekel – är vindmätningen. Där har reglerna för vad som är rekordmässigt ändrats flera gånger under årens lopp. Från ”inga begränsningar” till ”inte över +4.0 i någon av de tre berörda grenarna” till ”inte över +4.0 i någon gren alternativt snittet på de tre grenarna inte över +2.0” till nuvarande bara ”snittet på de tre grenarna inte över +2.0”.

Det innebär att resultat som var rekordmässiga när de gjordes sedan kunnat pendla mellan icke-rekordmässighet och rekordmässighet! I sammanställningarna nedan har dock alla serier tagits med på samma villkor helt oberoende av vindarna. Precis som med gamla spjutet gäller det ju att vara medveten om att det bara är delar av prestationen (här högst tre tiondelar) som kan ha gynnats.

Alla 8.000+ serier

* = med gamla spjutet

res namn född plats datum tävling dag 1 dag 2
8.054* Lennart Hedmark 18maj44 Helsinki, FIN 11-12.8.71 EM 4.110 3.944
8.060*  Hedmark München, FRG 11-12.9.71 4.095 3.965
8.130*  Hedmark Sollentuna 16-17.6.73 vEST 4.070 4.060
8.168*  Hedmark Bonn, FRG 22-23.9.73 ECup 4.035 4.133
8.066* Raimo Pihl 28okt49 Provo, UT 3-4.6.75 NCAA 4.193 3.873
8.217*  Pihl Montreal, CAN 29-30.7.76 OS 4.225 3.992
8.002*  Hedmark Montreal, CAN 29-30.7.76 OS 3.954 4.048
8.007 Staffan Blomstrand 3aug60 Arles, FRA 4-5.7.87 ECup 4.133 3.874
8.040 Mikael Olander 11jun63 Houston, TX 5-6.3.88 3.988 4.052
8.126  Olander Auburn, AL 12-13.5.88 4.026 4.100
8.021  Olander Eugene, OR 3-4.6.88 NCAA 4.040 3.981
8.107  Blomstrand Kessel-Lo, BEL 6-7.8.88 4.134 3.973
8.025 Thomas Eriksson 1maj63 Tartu, EST 27-28.5.89 4.398 3.627
8.030 Henrik Dagård 7aug69 Helmond, NED 15-16.7.89 ECup 4.194 3.836
8.004  Dagård Götzis, AUT 16-17.6.90 4.224 3.780
8.015 Sten Ekberg 25dec64 Värnamo 28-29.7.90 SM 4.085 3.930
8.052  Dagård Split, YUG 28-29.8.90 EM 4.172 3.880
8.246  Ekberg Värnamo 4-5.7.92 SM 4.195 4.051
8.136  Ekberg Barcelona, ESP 5-6.8.92 OS 4.099 4.037
8.359  Dagård Götzis, AUT 28-29.5.94 4.370 3.989
8.347  Dagård Venissieux, FRA 2-3.7.94 ECup 4.372 3.975
8.362  Dagård Helsinki, FIN 12-13.8.94 EM 4.351 4.011
8.403  Dagård Talence, FRA 10-11.9.94 4.303 4.100
8.114  Dagård Valladolid, ESP 1-2.7.95 ECup 4.207 3.907
8.338  Dagård San Angelo, TX 11-12.4.96 4.469 3.869
8.150  Dagård Sevilla, ESP 24-25.8.99 VM 4.218 3.912
8.050  Dagård Götzis, AUT 3-4.6.00 4.191 3.859
8.178  Dagård Sydney, AUS 27-28.9.00 OS 4.140 4.038
8.040 Nicklas Wiberg 16apr85 Jyväskylä, FIN 28-29.6.08 ECup 4.107 3.933
8.213  Wiberg Götzis, AUT 30-31.5.09 4.311 3.902
8.406  Wiberg Berlin, GER 19-20.8.09 VM 4.257 4.149
8.104 Marcus Nilsson 3maj91 Eugene, OR 5-6.6.13 NCAA 4.023 4.081
8.172 Fredrik Samuelsson 16feb95 Götzis, AUT 27-28.5.17 4.271 3.901
8.010  Samuelsson Bydgoszcz, POL 15-16.7.17 JEM22 4.112 3.898
Bästa: 4.469 4.149
Sämsta: 3.954 3.627

Historien spänner alltså över i det allra närmaste ett halvt sekel men det är ändå inte fler än tio stycken som lyckats. Och dessa har kommit litet i vågor: Först två 40-talister, sedan noll 50-talister, fem 60-talister, noll 70-talister, en 80-talist och två (hittills) 90-talister.

Staffan Blomstrand var först av de fem 60-talisterna att klara gränsen.
(Från Friidrott nr 10/1987),

Det största åldersvakuumet är på hela 15 år (1970-1984), men ser man till själva resultaten är det längsta tidsgapet 10 år (1977-1986). Noterbart är också att 23 av 34 (dvs drygt två tredjedelar) resultat faktiskt var gjorda innan den färskaste i gänget – Fredrik Samuelsson – ens var född.

Bara vid fyra tillfällen – 1976, 1988, 1989 och 1990 – har vi haft två över 8.000 samma år. Att tre av åren kommer i följd känns kanske inte så konstigt vid första anblicken – har man ett par duktiga aktiva samtidigt så kan det lätt bli så. Det paradoxala är dock att det i verkligheten handlade om fem olika individer:

1988 Mikael Olander och Staffan Blomstrand, 1989 Thomas Eriksson och Henrik Dagård och 1990 Dagård och Sten Ekberg!

Sten Ekberg är ensam om att ha gjort 8.000+ på SM – dessutom två
gånger (1990 och 1992) – och hans 9:e plats i Barcelona är den bästa
svenska OS-placeringen efter 1976. (Från Friidrott nr 10/1990.)

Intressant är även att mönstret ”grenspecialist som sedan går över till mångkamp” inte inskränkte sig till pionjären Lennart Hedmark. För hans närmaste efterföljare Raimo Pihl var vägen till mångkampen t o m rena reprisen (spjutkastare med armbågsskada), men de skiljde sig sedan åt genom att Raimo – trots medaljsnudden på OS – faktiskt lämnade mångkampen efter 1976 och återgick till spjutkastandet.

Även Mikael Olander pendlade en del mellan spjut och tiokamp, Staffan Blomstrand tog tre SM-medaljer på 400m och Thomas Eriksson hade varit svensk rekordhållare i både höjd och tresteg innan mångkampen blev hans huvudinriktning.

7.561 kom att bli Thomas Erikssons bästa resultat i karriären näst
personliga rekordet 8.025. (Från Friidrott nr 7/1989.)

Men fr o m Henrik Dagård och framåt har våra 8.000-poängare haft en tydlig mångkampsinriktning från unga år – även om rekordhållaren Nicklas Wiberg ju faktiskt sökte till och kom in på Löpargymnasiet Sollentuna för att satsa på medeldistans. Men efter en termin vände han hem till Öland igen och i fortsättningen var det entydigt fokus mångkamp.

Äldst och yngst

Ser man till ålder är spridningen stor. Debutåldern varierar mellan 20 år (faktiskt ännu inte fyllda) för Henrik Dagård och 27 år för Lennart Hedmark (fyllt) och Staffan Blomstrand (en månad före födelsedagen) med medianen 25½.

Det är dock knappast någon slump att de tre yngsta näst Henrik är våra tre senaste, dvs Fredrik Samuelsson, Marcus Nilsson och Nicklas Wiberg. Äldst att göra 8.000+ är Lennart Hedmark eftersom han var 32 år och ett par månader vid Montreal-OS 1976. Han följs faktiskt närmast av Henrik vars 8.000-karriär som spände över 12 säsonger fram t o m Sydney-OS 2000!

Det säger sig därför självt att Henrik är vår i särklass meste 8.000-poängare genom att ensam stå för över en tredjedel (12 av 34) av resultaten på den nivån. Tvåa i det avseendet är Lennart med fem följd av Mikael Olander, Sten Ekberg och Nicklas Wiberg på tre, Raimo Pihl, Staffan Blomstrand och Fredrik Samuelsson på två samt Thomas Eriksson och Marcus Nilsson med varsin (hittills för Marcus, som har nästperset 7.987 från 2017).

Henriks stora år var 1994 där han tog EM-silver och gjorde fyra serier som fortfarande nu nästan 25 år senare tillhör de fem bästa genom tiderna!
(Från Friidrott nr 4/1994.)

Henriks särställning illustreras också tydligt om man sorterar listan i poängordning i stället för kronologisk ordning: 1) Wiberg 8.406, 2) Dagård 8.403, 3) Dagård 8.362, 4) Dagård 8.359, 5) Dagård 8.347, 6) Dagård 8.338!

Henriks fyra bästa serier gjordes dessutom inom bara 3½ månad sommaren 1994! Så den absoluta fullträffen infann sig tyvärr aldrig. Räknar man på Henriks bästa grenresultat sammantaget från de fyra serierna 1994 blir poängtotalen 8.669.

Hemma bra men borta bäst?

Att man gör sina bästa mångkamper i internationell konkurrens är också uppenbart: Bara 3 av 34 serier är gjorda på svensk mark och senast det hände var vid SM i Värnamo för 26 år sedan!

Av de 31 resultaten utomlands kommer sex från VM/OS, tre från EM, sex från Europacupen och tre från USA:s universitetsmästerskap NCAA. Inte direkt överraskande är det klassiska Götzis som är den ”vanliga” tävling som är mest representerad med fem resultat.

Nicklas Wiberg gjorde sin första 8.000-poängare på Europacupen 2008.
(foto: Tommy Sarenbrant)

 

Första- och andradagare

I tabellen ovan har också redovisats poängen uppdelat på dag 1 och 2. Som synes längst ned är variationen stor: Förstadagarna är nämligen spridda mellan 4.469 och 3.954 och andradagarna mellan 4.149 och 3.627, dvs det handlar i båda fallen om ca femhundra poäng.

Att det beror på att olika aktiva har olika ”talangprofil” syns om man rangordnar de aktiva dagsvis. De allra flesta har merparten av poängen dag 1 men både Mikael Olander och Marcus Nilsson har faktiskt gjort serier med fler poäng dag 2.

Styrkan i de långa kasten gjorde Mikael Olander till en stark andradagare.
(Från Friidrott nr 5/1988)

Första: 1) Dagård 4.469, 2) Eriksson 4.398, 3) Wiberg 4.311, 4) Samuelsson 4.271, 5) Pihl 4.225, 6) Ekberg 4.195, 7) Blomstrand 4.133, 8) Hedmark 4.110, 9) Olander 4.040, 10) Nilsson 4.023.

Andra: 1) Wiberg 4.149, 2) Hedmark 4.133*, 3) Olander & Dagård 4.100, 5) Nilsson 4.081, 6) Ekberg 4.051, 7) Pihl 3.992*, 8) Blomstrand 3.973, 9) Samuelsson 3.901, 10) Eriksson 3.627.

Alla delgrensresultat

Även fördelningen på de två dagarna är ett tämligen trubbigt redskap för att förstå vad som ligger bakom ett tiokampsresultat. Nedan har vi därför sammanställt samtliga resultat – i förekommande fall med vinduppgifter – i de tio delgrenarna.

När Nicklas Wiberg satte det gällande svenska tiokampsrekordet 8.406 vid
Berlin-VM 2009 gjorde han det efter suveräna insatser i de två avslutande grenarna. 75.02 resp 4:17.05 medförde att han klättrade från 17:e till 7:e
plats och resultaten är också ”grenrekord” för svenska 8.000-serier.
(foto: Ryno Quantz)

‘ = exakta hundradelar okända, angiven tid är sämsta möjliga enl dåvarande avrundningsregler.

8.054 Hedmark Helsinki 71 11.28 751 1537 189 49.09 14.78 4537 420 7379 4:41.0
0.0 +0.8 +0.1
8.060 Hedmark München 71 11.23 739 1479 192 48.84′ 14.61 4509 430 7116 4:38.4
8.130 Hedmark Sollentuna 73 10.8m 716 1543 190 49.4 14.4m 4908 430 7868 4:54.6
+1.0 +0.9 +0.8
8.168 Hedmark Bonn 73 11.47 721 1536 192 48.84′ 14.58 4764 430 8114 4:45.0
-1.9 0.0 -0.1
8.066 Pihl Provo 75 10.92w 693 1604 201 49.21 14.95 4742 410 7256 4:48.6
8.217 Pihl Montreal 76 10.93 699 1555 200 47.97 15.81 4430 440 7734 4:28.76
0.0 0.0 0.0
8.002 Hedmark Montreal 76 11.36 709 1500 191 49.80 14.79 4642 430 7858 4:44.28
0.0 0.0 0.0
8.007 Blomstrand Arles 87 10.69w 703 1430 189 47.59 16.03w 4714 440 6596 4:25.37
+5.5 +1.5 +3.2
8.040 Olander Houston 88 11.41 694 1597 195 50.07 16.28 4938 484 7408 4:40.24
+1.0 -0.3 -1.0
8.126 Olander Auburn 88 11.27w 679w 1602 197 49.61 15.89 5091 486 7190 4:40.05
+2.6 +2.1 +1.0
8.021 Olander Eugene 88 11.32 6.93w 1609 199 50.29 16.21 5050 475 7062 4:43.5m
+0.5 +2.8 -0.9
8.107 Blomstrand Kessel-Lo 88 11.10 734 1515 187 47.89 15.79 4820 470 6762 4:35.24
-1.7 +1.7 -0.3
8.025 Eriksson Tartu 89 11.09 781 1508 223 51.90 15.59 4830 470 5814 5:13.72
+1.0 -0.3 -1.8
8.030 Dagård Helmond 89 10.84 722 1321 207 48.54 14.75 4022 460 6388 4:36.67
+1.7 +0.5 -0.5
8.004 Dagård Götzis 90 10.88 732 1321 205 47.88 14.64 4106 470 6328 4:54.08
-1.6 +1.7 +0.5
8.015 Ekberg Värnamo 90 11.14 697 1471 205 49.75 15.31 4660 463 6224 4:29.71
-0.9 +0.2 -0.7
8.052 Dagård Split 90 10.93 744 1239 198 46.95 14.63 3972 470 6354 4:34.46
0.0 0.0 0.0
8.246 Ekberg Värnamo 92 11.07 718 1446 209 49.27 14.80 4976 460 6164 4:27.87
-0.9 +1.2 +0.6
8.136 Ekberg Barcelona 92 11.11 702 1432 203 48.91 14.97 4576 490 6222 4:29.11
-0.6 +0.2 -0.1
8.359 Dagård Götzis 94 10.45w 735w 1444 199 47.44 14.27 4564 450 6412 4:35.50
+2.1 +3.2 -3.0
8.347 Dagård Venissieux 94 10.65 745 1488 198 47.31 14.31 4294 490 6408 4:47.15
-0.2 +1.5 -1.9
8.362 Dagård Helsinki 94 10.69 745 1493 193 46.71 14.15 4436 480 6252 4:40.49
+1.0 +0.9 +0.9
8.403 Dagård Talence 94 10.82 737 1480 197 47.25 14.24 4324 500 6634 4:39.91
-0.8 -0.2 -0.6
8.114 Dagård Valladolid 95 10.80 724w 1484 189 47.26 14.44 4376 480 6188 4:47.63
0.0 +2.5 -0.9
8.338 Dagård San Angelo 96 10.46w 767w 1535 193 47.05 14.29w 4124 477 6438 4:53.39
+6.4 +5.9 +3.1
8.150 Dagård Sevilla 99 10.77 706 1495 197 47.88 14.35 4235 480 6477 4:47.99
+0.1 -0.1 +0.6
8.050 Dagård Götzis 00 10.72 718 1466 197 48.92 14.56 4294 495 6265 5:00.38
+1.3 +0.6 -0.1
8.178 Dagård Sydney 00 10.84 708 1497 194 48.75 14.30 4295 510 6505 4:49.51
+0.2 +0.1 0.0
8.040 Wiberg Jyväskylä 08 11.14 695 1355 213 49.25 14.70 4268 400 7079 4:20.25
0.0 -0.6 +0.8
8.213 Wiberg Götzis 09 11.07 752 1413 212 48.71 14.65 4190 420 6567 4:20.16
+0.1 +1.7 +1.6
8.406 Wiberg Berlin 09 10.96 725 1499 205 48.73 14.75 4228 450 7502 4:17.05
-0.4 -0.4 +0.3
8.104 Nilsson Eugene 13 11.22w 714w 1491 196 50.03 14.74 4819 480 5997 4:24.46
+2.2 +2.8 +1.8
8.172 Samuelsson Götzis 17 10.81 750 1440 203 49.26 14.10 4003 500 5621 4:39.52
+1.4 +1.8 +1.4
8.010 Samuelsson Bydgoszcz 17 10.98 721 1398 199 48.99 14.35 4321 470 5910 4:37.71
+0.7 +1.0 +1.5
Bästa: 10.45w 781 1609 223 46.71 14.10 5091 510 7502 4:17.05
Sämsta: 11.47 679w 1239 187 51.90 16.28 3972 400 5621 5:13.72

OBS: Bästa/Sämsta i spjut ovan inkluderar bara resultat gjorda med nya spjutet.

Det var i UCLA:s tävlingsdräkt vid USA:s universitetsmästerskap 2013 som Marcus Nilsson första gången passerade åttatusen. (foto: Deca Text & Bild)

 

Det finns många framgångskoncept

Nedbrutet på den här detaljnivån ser man direkt hur oerhört olika de individuella vägarna fram till dröm-8.000 kan se ut:

+ I löpningarna har 100m-tiderna en spridning på sekunden, på häck är det två sekunder, på 400m fem sekunder och på 1500m i det närmaste en hel minut!
+ I hopp handlar det om drygt en tredjedels meter i höjd och över metern i både stav och längd.
+ I kast tre och en halv meter i kula, över tio meter i diskus och närmare tjugo meter i spjut.

Så räknar man poäng på grenarnas toppresultat ovan hamnar man på svindlande 9.440 p och medan de sämsta delresulaten ger blygsamma 6.711 p!

90-talisterna Fredrik Samuelsson och Marcus Nilsson är de av våra tio
8.000-poängare som fortfarande är aktiva. (Foto: Deca Text & Bild).

Usain Bolt, the king

Eric Thomas: How bad do you want it? (best motivation speech you will ever hear)

Roman Sebrles Världsrekord på 9026p (Nuvarande Eaton 9045p)

9026 Roman ŠEBRLE 26 NOV 1974 CZE CZE 1 Götzis 27 MAY 2001
( 10.64/0.0 – 8.11/1.9 – 15.33 – 2.12 – 47.79 / 13.92/-0.2 – 47.92 – 4.80 – 70.16 – 4:21.98 )

Tiokamparen Trey Hardee i en inspirerande video

Ronaldo vs Spaniens snabbaste sprinter

Mattias Sunneborn slår till med nytt WR för veteraner med 7.59!!! Snart 43år…

 

Sports Science klipp om 10-kamp med Bryan Clay

 Såhär kan man ju också genomföra en tiokamp…

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *